Stark och Östersund siktar högt: "Slutspel är målet"

Det är en ocean av generationsgap mellan mig och Alva
Stark. Så stort att hennes pappa och min son tillhör samma generation. Men
diskussion om ålder hit eller dit saknar betydelse när man kan förenas i ett
engagemang för något, i det här fallet basketen. Ändå kan jag inte låta bli att
ta upp just ålder när jag pratar med Alva Stark. Som 23-åring skall hon ju nu
leda Östersund i återkomsten till SBL Dam. Och det är ungt, men hon är inte den
yngsta som klivit in i head coach rollen på den högsta nivån. Flera andra
23-åringar har gjort det, t e x Kevin Taylor Lundgren, som faktiskt var några
månader yngre än Alva Stark när han inledde sin första säsong med Eos.

Alva låter inte så begeistrad när det här med ålder kommer på tal. Antagligen har hon hört det pratet till leda. Och det finns ju faktiskt inget som säger att det skulle gå sämre bara för att man är ung. Snarare tvärtom. Flera av de andra som debuterade som 23-åringar har ju lyckats väl, t o m väldigt bra. Och utan tvekan har Alva Stark fötterna på jorden och litar på sina kunskaper och möjligheter. Det är något som man måste göra som coach i ligan. Man måste ha den tilltron, oavsett vad man bygger den på.

”Jag känner mig trygg med det jag kan och det jag vill. Och jag känner också en trygghet med den grupp av spelare som jag har. Jag tycker att jag verkligen har fått med mig dem”.

Men den enda kvinnan blir Alva Stark, den första sedan Jurgita Kausaite lämnade sitt uppdrag i Norrköping för två år sedan. Och lite hopp om en bättre könsfördelning bland ligacoacherna kan vi skönja. Det finns idag kvinnliga assisterande coacher i åtta av de 14 ligalagen. Flera av dem har onekligen potentialen att ta klivet upp som högsta ansvariga och några kommer definitivt att göra det.

Förra gången Östersund spelade i ligan slutade det med att man fick dra sig ur. När klubben nu återkommer till SBL får man hoppas att det går bättre än så. Och mycket talar för det. Det gjordes många lärdomar under den förra sejouren och nu man har haft några år på sig, då man slickat såren, haft möjlighet att bygga om och göra rätt. Traditioner, erfarenheter och kunnande finns absolut i Östersund och dess organisation, även om den i huvudsak består av ideella krafter.

Den här säsongen blir Alva Starks andra i Östersund. Men
precis som för ligans andra nykomling, Borås, blev det förra spelåret en stor
besvikelse. Tre matcher hann Östersund spela innan det blev spelstopp. Och
precis som för Borås återstod inget annat än att träna sig igenom säsongen. Men
det kom något positivt ur besvikelsen. Man fick i stort sett ett år av ren
uppbyggnadsträning, något som annars är en bristvara:

”All träning utan matcher har haft en bra påverkan på spelarna i laget. De är starkare än någonsin tidigare och spelare som haft skadebekymmer, t e x Elsa Paulsson Glantz, har haft tid möjlighet att bygga upp sig ordentligt”.

Alva Stark kommer från en genuin idrottsfamilj där
pappa Johan och brodern Edvin är kända basket (och hockey) profiler. I likhet
med Edvin hamnade Alva i Norrköping, där det blev ligaspel för båda. När Alvas spelarkarriär
avbröts allt för tidigt blev huvudspåret coaching.

”Jag var inne på det redan som spelare. Jag hade förmånen att ha Jesper Sundberg som coach när jag spelade. Det var en tid som gjorde starka intryck och hade stor påverkan på mig när det gällde en framtid inom coaching. Och sedan när skadorna satte stopp för mitt eget spel fick jag chansen att assistera Johan Lind i Norrköpings lag i damettan. Det var oerhört lärorikt”.

Året därpå kunde hon bygga på med ännu mer erfarenheter, då
hon blev assisterande till Kevin Taylor Lundgren i ligalaget. Det var efter den
säsongen som hon, bara 22 år ung, förra året kontaktades av Östersund. När det
senare uppenbarade sig en möjlighet för hennes pojkvän att spela i Jämtland,
löste sig allt på bästa sätt. Det blev flytt för båda.

Tyvärr har jag, och inte så många andra heller, haft möjlighet att se Östersund spela på försäsongen. Ett par av de planerade träningsmatcherna, mot norskt motstånd, ställdes in, och inför seriestarten har det bara blivit tre matcher, alla mot A3. Och ingen av dem har webbsänts.

Det har saknats ett par spelare i A3 när lagen har mötts, men att Östersund vunnit två av matcherna, som alla varit jämna, måste ändå betraktas som överraskande bra. A3 är ju närmast ett helprofessionellt lag, som huserat i ligatoppen under en följd av år. Att en nykomling kan prestera på den nivån, låta vara att det handlade om försäsongsmatcher, är ju inte illa. Än en gång kan vi konstatera att vi i år har två nykomlingar som inte kommer att skämmas för sig, och ta sina skalper under säsongen. Alva Stark och Östersund sticker t o m ut hakan så långt som att siktet är inställt på slutspel. Men ligan, och i synnerhet mellanskiktet, där Östersund hoppas hamna, är verkligen svårtippad och väntas den här säsongen bli ett riktigt getingbo.

Tittar man på den trupp som Östersund förfogar över,
så finns det visst fog för optimism. Felicia Boström, Danielle Elvbo och
Neramou Jeng har t e x spelat i ligan tidigare. Moa Lundqvist och Elsa Paulsson
Glantz har erfarenheter av spel utomlands. Och så har man tre intressanta
importer: Elena Popkey, som spelat med Östersund tidigare, Kay Kay Wright, som
varit aktuell för landslagsspel med USA och Mehryn Kraker, som valdes som nr.
27 i WNBA-draften 2017. Stora förväntningar finns också på Stina Dahlin, som varit
Östersund trogen sedan 2015 och nu äntligen får ligadebutera.

Alva Stark har onekligen kort att spela med, och det är ett lag som kommer att spela så aggressivt de kan, driva upp bollen kvickt när de kommer i besittning av den och vill komma till snabba avslut. Hon säger att Östersund inte kommer att spela en så styrd basket som vissa andra lag i ligan. ”Det handlar offensivt mer om att på olika sätt sätta spelarna i de lägen de gillar”.

Vi får se vad hon kommer att kunna uppnå med sitt lag. Östersund är definitivt en fräsch och spännande nykomling som kommer att ta för sig. Janne Enjebo i A3 har redan sagt att Östersund kommer att ställa till det för många lag i ligan, inte minst på sin hemmaplan. Och det är ju den där saken med resandet, till och från Östersund, som ibland kan vara besvärligt och tidsödande, för både gäster och hemmalag. I Östersund brukar de säga att man ibland missar en dags träning p g a resandet. Det är en de saker som Östersund måste lära sig hantera under en lång grundserie, om återkomsten till ligan skall bli så framgångsrik som man hoppas på i den jämtländska metropolen.

Och spännande skall det bli att följa Alva Stark under den första ligasäsongen, då hon kommer att ställas öga mot öga med ett par av sina "läromästare", Jesper Sundberg i Södertälje och Kevin Taylor Lundgren, Norrköping. Det är ju två erkänt slipade taktiker, som det krävs en hel del för att "outsmarta". Kanske räcker det med en knippe kvinnlig list?

Synpunkter och åsikter som förs fram i den här krönikan är helt och hållet skribentens egna och skall alltså inte uppfattas som officiella ställningstaganden från SBL Dams sida.