”Allergisk mot att fira en bra grundserie” – Max Tandberg Vall om guldjakten och nya bygget
Publicerad: 5 min läsning
Resan från tvärsist i ligan till en urstark semifinalplats fångade hela Basketsveriges uppmärksamhet i fjol. Med en delvis nybyggd trupp, mer taktisk struktur och en brutal ärlighet kring tränarrollen gör sig Max Tandberg Vall och hans Östersund nu redo för nästa steg. Och målbilden är solklar: man spelar inte för att fira bra grundserier, man spelar för att vinna guld.
Säsongen 24-25 var Östersund Basket jumbo i SBL. Ett år senare 25/26 hade laget transformerats till en segermaskin som slutade fyra i grundserien med 16 vinster på 24 matcher, och som avancerade hela vägen till semifinal mot blivande mästaren Luleå. Hjärnan bakom den sportsliga förvandlingen, head coach Max Tandberg Vall, leder laget vidare på det treårskontrakt han signerade 2025.
När han blickar tillbaka på det enorma lyftet menar han att utomståendes förväntningar låg på noll, men att en tydlig identitet och kemi låg bakom vändningen.
– Vi visste väl inte riktigt vart vi skulle hamna i början av året. Vi hade ganska tydliga intentioner kring hur vi ville bygga gruppen och hur jag ville coacha. Jag tycker generellt att mycket av förändringen från bottenlag till semifinallag byggde på en bra gruppdynamik, bra basketspelare och en identitet som var hyfsat tydlig, berättar han.
– Det var väl egentligen aldrig särskilt många som trodde på oss. Jag menar, jag läste en artikel om ”dynamiska duos” där två av våra spelare som inte ens hade spelat en minut tillsammans blev omnämnda. Det säger väl en hel del om hur några kanske såg på oss en bra bit in på säsongen.
Inför säsongen 26-27 har klubben säkrat upp en viktig stomme. Forwardsstjärnan Emilia Forss och poänggörande guarden Saga Eklöv har båda kritat på för en fortsättning. Extra glädjande för hemmapubliken är att en stor skara egna produkter förlängt: Elsa Svensson, Ellen Vikström, Erika Vikström, Stina Knutsson och Ida-Lova Gyllebring. För den sistnämnda byttes dock glädjen snabbt ut mot mörker, då en konstaterad korsbandsskada strax efter kontraktskrivningen innebär att Gyllebring missar hela den kommande säsongen.
Ett lagbygge är ständigt i rörelse och förlustsidan är kännbar i år. Liv Nord (Luleå), Lena Svanholm (Gentson, Belgien) och Keylyn Filewich (Domusa, Spanien) har alla lämnat. I skrivande stund står det inte heller klart var Zaliah Adam Morllah och Grace Townsend spelar till hösten, men fortsättningar i Östersund är mycket osannolika.
För att täcka upp har Östersund agerat. Från RIG Norrköping har man hämtat Carlie Billing, och man har även knutit till sig den u-landslagsmeriterade forwarden Emilia Englund från Södertälje. Dessutom flyttas tidigare Mark-guarden Alva Svensson, som i fjol spelade med klubbens utvecklingslag i Basketettan, upp. Som kronan på verket har man adderat amerikansk spets i form av guarden Hallie Cowan och den 187 centimeter långa forwarden Meg Newman.
– Vi vet inte riktigt var vi ligger till just nu, erkänner huvudtränaren ärligt.
– Spontant skulle jag säga att vi har fått ändra en del i vad vi vill åstadkomma med vårt anfall. Vi förlorade en del skytte i förändringarna från förra årets lag och behöver kompensera för det med lite annan struktur. Men identiteten försöker vi behålla. Jag tror på att bygga ett system och sedan anpassa delar av det efter vilka spelare man får tag på, snarare än att börja om från början varje år.
Systemet han pratar om bygger mycket på instinkt, fart och reaktioner snarare än stelbenta taktiktavlor. Även om årets upplaga kommer behöva lite mer styrning inledningsvis, är filosofin tydlig, ackompanjerat av en klockren pik till seriekonkurrenterna.
– Generellt är väl min åsikt att halvplansbasket är ganska tråkigt. Jag tror att jag är en bättre coach när det är mer aggressivitet, tydlig risk-hantering och när jag ser situationer som behöver lösas i realtid, istället för att vi ska springa set-play A-B-C hela tiden och hoppas att det löser sig, förklarar Max.
– Jag tror att vårt unga lag behöver mer styrning i början, tills de blivit lite mer mogna och kreativa i vårt system. Jag hoppas också att Eos och Onsala läser det här innan våra matcher så jag kan göra tvärtom när vi spelar mot dom i våran gameplan!
I en elitvärld där resultat ofta ska levereras omedelbart sticker Tandberg Vall ut med sitt reflekterande kring tränarrollen. Han lyfter fram vikten av att få göra misstag, även som coach.
– Jag hamnar också i situationer där jag inte har ett svar, helt enkelt för att jag inte har upplevt dem ännu. Där tycker jag generellt att vi är för dåliga inom idrottsvärlden. Ge folk lite tid att lista ut vilka de är och hur de vill coacha eller vara som personer, istället för att skicka personen och direkt försöka hitta nästa bästa lösning, säger han och lyfter en situation från en smärtsam 44-poängsförlust mot Högsbo i fjol:
– I någon timeout skrek jag om att vi inte kan se ut så här om vi når ett slutspel, för intentionen var att vara bra när slutspelet kom. Samtidigt fanns det andra stunder där jag själv inte var särskilt bra på det, där jag blev alldeles för inriktad på att bara vinna just där och då, eller på att inte förlora på ett pinsamt sätt. Då tappade jag egentligen lite av det jag pratat om och var inte trogen det vi försökte åstadkomma på längre sikt.
Men oavsett processer och lärdomar är målet med årets säsong inte förhandlingsbart.
– Jag är lite allergisk mot när man firar en bra grundserie som den stora framgången. Guldet är ju det alla vill åt. Jag ville inte förlora en semifinal. Vi var där för att vinna guld, och jag tycker inte man ska låtsas som någonting annat. Den som står där med guldet har gjort det bäst när det faktiskt skulle avgöras, slår han fast.
Östersund inleder säsongen hemma mot Eos lördagen den 3 oktober klockan 18:00. Se Östersunds matcher på Expressen, sbldamplay.se eller ÖP.